DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

05-01-2017

Minskat NATO-motstånd under de senaste tre åren – majoriteten vill öka resurserna till försvaret. Under de senaste tre åren har andelen som anser att Sverige bör gå med i Nato ökat från 28 procent till 35 procent samtidigt som andelen som anser att Sverige bör stanna utanför minskat från 56 procent till 40 procent. Under samma period har andelen osäkra ökat från 15 procent till 25 procent. Efter en relativt lång tid av stabil majoritet mot ett Nato-medlemskap har opinionen under de senaste åren börjat röra på sig och det kompakta motståndet har bytts mot ökad rörlighet.

Jämfört med förra årets mätning är andelen svenskar som anser att Sverige bör gå med i Nato ungefär oförändrad, 35 procent i år mot 34 procent förra året, men andelen som säger nej minskar och fler är istället osäkra.

Nato-frågan är tydligt partiskiljande. Mest positiva till Nato är moderaternas väljare där en majoritet anser att Sverige bör gå med. Dock anser en betydande minoritet av m-väljarna, 28 procent, att Sverige bör stanna utanför. Mest negativa är V- och Mp-väljare. Övriga partiers väljare är i varierande grad splittrade inför frågan om ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap.

Årets Nato-mätning är genomförd med både telefonintervjuer och digitala intervjuer medan tidigare mätningar genomförts via telefonintervjuer. I de digitala intervjuerna uppger fler att de är osäkra medan andelen som säger nej är något lägre. I telefonintervjuerna gäller det omvända, något färre är osäkra och fler säger nej. När det gäller andelen ja till Nato är skillnaden mindre. De redovisade siffrorna i rapporten är ett genomsnitt av telefon och webb, se metodbilagan för detaljerad redovisning.

För att få mer kunskap om vad som ligger bakom inställningen till ett svensk medlemskap i Nato har Ipsos i år ställt ett antal fördjupande frågor om Nato, relationen till Ryssland och Sveriges säkerhet. Analysen visar att människors uppfattning i frågan om Ryssland utgör ett hot eller inte, samt när det gäller om ett Nato-medlemskap skulle förbättra eller försämra Sveriges säkerhet är avgörande för inställningen till ett svenskt Nato-medlemskap.

7 av 10 har en positiv eller neutral uppfattning om Nato, men endast 3 av 10 tror att ett svenskt Nato-medlemskap skulle förbättra Sveriges säkerhet. Och endast 16 procent tror att ett Nato-medlemskap skulle avskräcka och minska risken för väpnad konflikt med Ryssland (ett av Nato-förespråkarnas vanliga argument). 3 av 10 tror istället att ett Nato-medlemskap skulle provocera och öka risken för krig.

Bland Nato-anhängarna tror de allra flesta, 9 av 10, att ett Nato-medlemskap skulle förbättra Sveriges säkerhet.

4 av 10 anser att Ryssland utgör ett mycket eller ganska stort hot mot Sveriges säkerhet. Nato-anhängare anser betydligt oftare att Ryssland utgör ett hot. 

Två av tre har litet eller mycket litet förtroende för försvarets förmåga att försvara Sveriges gränser mot intrång och kränkningar från främmande makt. 9 procent har ganska stort förtroende och en (1) procent har mycket stort förtroende. Det låga förtroendet har försvagats ytterligare jämfört med tidigare. Andelen med ganska litet eller mycket litet förtroende har ökat från 57 procent i december 2014 till 66 procent i år.

Liksom tidigare år vill en majoritet att försvaret ska få ökade ekonomiska resurser. Väljare som säger ja till Nato och de väljare som ser Ryssland som ett hot tycker oftare att de ekonomiska resurserna till försvaret bör ökas.

Rapporten som helget finns bifogad nedanför.

För mer info, kontakta:
David Ahlin, ​​david.ahlin@ipsos.se
​Nordenchef, Ipsos Public Affairs